3 månader

Idag är det tre månader sen ja sov min första natt i min aldeles egna första lya, 3 månader sen ja lämnade mitt gamla liv för att börja om ett nytt med Nemo, 3 månader sen jag insåg att det fanns mer än de jag hade... Att livet inte går ut på att leva med en person hela sitt liv..


Jag insåg mycke när jag och J bröt upp .. de kändes skönt för mig att äntligen få vara fri, det som alla andra hade vart men inte jag, känslan att bo och klara sig själv, slippa bry sig om nån annan än sig själv och bara leva ut.. har inte levt ut så mycke för mycket annat har tagit min tid.
Har fått känna på att må skit dåligt, så dåligt som en människa kan må.


Jag har haft turen som haft familj och vänner som ställt upp för mig den här tiden som varit svår, för det har de varit, det har inte vart annat än svårt sen ja flytta.

Det tog 3 månader innan jag och J bröt helt, vilket jag såg till att vi gjorde, jag kunde inte gå vidare med honom hängades på ett hörn, Han ville ha Nemo ibland igen, där gick gränsen för mig, jag bröt kontakten helt och bad han ha ett bra liv och inte kontakta mig mer.

Det bästa med allt det här, är att han trodde inte att jag skulle klara mig själv, och nu känns det jävligt bra att kunna säga att det inte var jag som inte klarade mig, han bevisade att HAN inte klarade sig själv när han kastade sig in i något nytt på 3 veckor.. jag tog mig ur det här starkare än honom, jag behöver ingen annan för att klara mig...